KL är typ 02:30 och jag avslutade ett 7 timmars Destiny spel med grabbarna. Alltid lika kul o spela med dom, men ibland måste man påpeka att man är tjej när de säger ”grabbar kom hit” eller något som vi ska göra. Hahah
Egentligen skulle jag ut o träffa en kompis som bangade pga massa saker. Tänker inte gå in på det exakt, blev sjukt irriterad på personen. Men skit händer och jag tänker inte slösa min tid på att kämpa för saker o ting. hahah LOL!
Ska snart ta o sova, men det blir en film innan läggdax. Har lite små saker jag ska göra när jag vaknar, måste ringa läkaren och sedan fixa mina sjukskrivningspapper. Har glömt bort det helt.
Men nu ska jag ta och lägga mig o kolla klart på filmen jag somnade igår till.
Bjuder på en gammal bild från Kid ink spelningen som jag och Elisa var på. På fredag spelar vi på Lydmar för er som vill komma o förfesta.
Jag har även insett en jätte sjuk grej. Den senaste året har jag bara träffat as skumma killar. Men alla har haft 1 gemensam sak…! Väldigt osäkra o instabila killar. hahah. Har alltid undrat om det varit fel på mig eller på killarna jag stött på längst vägen. Så detta mönster måste jag bryta. Kan fan inte fortsätta så här. Vet inte inte om det står på min panna att alla osäkra killar ska komma till mig. Jag behöver någon som är stark, som kan ta mig med storm och tror på sig själv. Så vill jag att alla i min omgivning ska vara, vilket de flesta av mina vänner är. Snackade med min tjejkompis om det här om dagen och vi kom även på varför jag drogs till osäkra killar. hahah. fick ett gott skratt. Men jag ser över den osäkra o fucktup sidan, jag ser bara de fina hos dom. Jag har nog alltid varit så. Även hos mina vänner. Kanske är Naiv, dum i huvudet och helt jävla kaos men jag letar bara efter fina egenskaper och sedan glömmer jag bort de negativa sakerna.
Men sån är jag… alltid varit det och lär alltid vara en sån.
Nä nu ska jag sluta blogga. God natt!
Älskar livet just nu. Älskar att jag har så jävla roliga människor runt om kring mig som får mina dagar att bli extra kul. I fredags var jag i Norrköping och spelade. Hade super trevligt.
I lördags var jag ute med Tjejerna och brorsan, vi drog till Kåken. Blev mycket dans och dricka. Men jävlar vad kul vi hade. Ametist var riktigt jävla bra bakom skivspelaren. Shit vilken dunder kväll.
Efter Kåken drog vi vidare till en båt, en av killarna vi hängde med ägde båten så vi softade där till typ 9 på morgonen. Jävligt nice faktiskt. Jag va super trött så jag deckade någon timma. Lite bilder från både igår och från Norrköping
Vilken underbar dag det var igår! Hängde på stranden halva dagen, va hos frissan och sedan va jag ute med Andrea, Jennifer och deras tjejkompisar. Älskar o träffa nya människor, speciellt när dom är helt galna som jag är. Vi drog för bi Kåken på kvällen. Min killkompis spelade under kvällen. Bra dag.
På lördag ska vi hänga igen, bli nog slakthuset hela kvällen. Blir nog ett gäng som ska ut. Nu ska jag ta mig till Norrköping för att spela
Vilken jävla nice kväll det var igår! Träffade upp min favvo tjej och drog på en spelning på söder. Där efter stack vi till Kristall och festade hela kvällen. Blev en öl för mycket, eller en shott för mycket hehe. Men jag och Andrea hade as kul och festade hela natten. Kom hem kl 05:00 haha. Första gången i mitt liv som jag tar nattbuss till Rågsved. De är lättare att åka till Nacka en Rågsved. Haha
Hur som helst. Dansade hela kvällen, snacka med massa roliga människor, träffade gamla vänner. Bra kväll med andra ord. Tur att Andrea är en så peppad och glad tjej, fick så mycket positiv energi från henne.
Ikväll ska vi ut o ta en drink igen.
För det första, vet ni ens vad Borderline är? Vet ni vad det innebär och ha det?
Nu mera heter Borderline ”emotionellt Instabil Personlighetsstörning” vilket jag själv tycker låter hemskt.
Till att börja, Borderline är en diagnos som har lite av allt möjligt i sig och det finns ingen riktig förklaring på varför man får den så som det är med tex ADHD, autism, depression osv.
För att göra det mer konkret, lite fakta om Borderline som jag tagit från 1177.se, jag har även plocka det som är relevant för mig och er som läser detta:
Borderline personlighetsstörning eller emotionellt instabil personlighetsstörning är olika benämningar på samma diagnos. Emotionellt instabil personlighetsstörning innebär att man har en känslomässig sårbarhet och ofta pendlar kraftigt mellan olika starka känslolägen. Det är inte känt varför en del personer utvecklar symtom som vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Många experter på området tror att det kan bero på en särskild känslomässig sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller en kombination av alla dessa.
Det är vanligt att man upplever en stor tomhet inom sig, som andra kanske har svårt att se eller förstå. Man känna sig ensam och missförstådd.
Om man i grunden känner sig osäker på vem man själv är kan det vara lätt att bli beroende av de människor som finns runt omkring. I relationer kan det bli så att man hela tiden strävar efter att få bekräftelse av den andre och glömmer bort vad man själv behöver och mår bra av. Man kan uppleva det som att man faktiskt inte klarar sig utan den andra. Även om relationen egentligen inte är bra för en själv vill man till varje pris undvika en separation. Rädslan för att bli övergiven blir det som styr, man blir ständigt på sin vakt och man kan känna sig osäker på om man kan lita på omgivningen.
Känslorna kan svänga mellan att man ser allt som mycket bra till att man tycker att det mesta är nattsvart och man kan ha svårt att se nyanserna däremellan. Man agerar och tolkar omvärlden utifrån den känsla som för tillfället är starkast.
Hur man förhåller sig till och känner inför andra kan variera kraftigt, och det kan märkas särskilt tydligt i nära relationer. Ena stunden kan man ha starka positiva känslor för en person mycket för att i nästa stund tycka att den personen är ganska värdelös.
När man upplever något svårt eller obehagligt kan man känna så kallade overklighetskänslor. Känslan kan ofta vara svår att förklara, men det innebär att man upplever sig själv, omgivningen eller det som händer som overkligt eller att det inte riktigt angår en. Ibland kan man också få minnesluckor, som inte beror på att man till exempel har druckit alkohol.
Så varför skriver jag om detta? Jo, för att jag blev 7 diagnostiserad för 1 år sen. Förra året i februari fick jag veta att jag hade 7 diagnoser. Jag hade inga problem att acceptera att jag hade 7 diagnoser, i början mådde jag piss, men jag insåg snabbt att jag hade levt med detta hela livet och jag va fortfarande samma människa. När jag fick mina 7 diagnoser som för övrigt tog nästan 2 år att utreda, började jag på KBT, Kognitiv beteendeterapi i ca 6 månader för att lära mig att våga gå emot mina rädslor och ångest jag hade konstant.
Jag har haft riktig tur, hamnat bara hos bra psykologer och behandlare. Hon som jag hade först var guld, hon satte mig på plats och hur mycket jag försökte köra med henne gick det inte, hon var bestämd och det var exakt vad jag behövde.
Efter sommaren förra året började jag på DBT, Dialektisk beteendeterapi som är en behandling inriktad mot Borderline. Sen sept förra året har jag gått på behandling 2 ggr i veckan och det är de bästa valet jag gjort. Att leva med Borderline är att leva i krig, inom sig, konstant, varje dag, varje natt, alla dagar är krig. Det syns inte på utsidan att jag har 7 diagnoser, de syns inte att jag har borderline, det är en diagnos som inte synd. Men att det första jag gör när jag vaknar och det sista jag gör innan jag sover är att bråka med mig själv. Jag har fått lära mig att stå ut med känslorna och det är otroligt jobbigt, att känna hur tårarna bara sprutar utan att kunna förstå varför.
Ta inget fel, jag älskar mig själv, jag är nöjd med allt jag åstadkommit, men samtidigt kan jag hata en del av mig och den delen är min borderline som skapar otroligt jobbiga känslor. Där av mina skumma facebook status, jag måste få ut det. Jag har svårt och prata om det, ibland vill jag inte ens prata om det, för det är så jävla svårt och förklara för någon som inte förstår känslorna. Jag känner 100 ggr mer en normalt. Jag kan sitta o kolla på en film, en rolig film och mitt i allt så dör någon, det är inte så jätte sorgligt, men jag kan börja gråta eftersom det väcker otroligt mycket känslor inom mig. Men är jag bland folk så ser ingen att jag gråter.
Ni vet att jag är ute och fotar på spelningar, ni anar inte hur många gånger jag fått tårar bara av att stå där och titta. Och jag vet inte varför. Bara av att skriva detta gör mig känslig.
Men nu e jag trött, jag e trött på att hålla det inom mig, jag vill dela med mig och jag vet att det finns andra som har denna diagnos och det är alltid skönt och veta att det finns andra i samma sits, jag önska jag hade vänner som hade borderline så att man kunde prata om dessa känslor o tankar. Tack Mariella för att du är den enda personen på planeten (förutom min borderline grupp) som förstår vad jag menar, du har inte borderline, men du förstår mina känslor och det är så skönt att ha någon som man kan berätta saker till utan att skämmas eller tycka att man e störd i huvudet!
De här är jag! En 29, snart 30 årig tjej som älskar hiphop, jobba med ungdomar och ge tillbaka till världen. Om det är en sak jag lärt mig under alla mina år är att vakna upp varje dag och vara tacksam över livet JAG valt att leva. För jag trodde aldrig att jag skulle vara här.
tack för att ni tagit er tid att läsa <3
