Den 8e augusti släppte Kanye West och Jay-Z sitt gemensamma album ”Watch The Throne” som världen hade väntat på hela året. Det har varit mixade åsikter om albumet, vissa tyckte att det var ett mästerverk, vissa tyckte att det var bra och vissa andra tyckte att det var splittrat och lite av en besvikelse. Jag själv var väldigt hypad över släppet och spelade nästan alla låtar ett bra tag. Men ett album talar sitt sanna värde efter 2-3 månader då när man tittar/lyssnar tillbaka för att höra vilka låter som fortfarande håller!
Jag kommer att gå genom 5 låtar som sticker ut MEST, och som fortfarande spelas ur mina högtalare idag! (Fastän jag skulle vilja säga 7 låtar, hehe). Den här skivan handlar väldigt mycket om makt, moral, kändisskap och kärlek/svek samtidigt som den presenteras med en gnutta rebellisk anda av multimiljonärerna. Jay-Z låter föryngrad på ett positivt sätt och Kanye West har tagit produktionen till nästa nivå med hjälp av unga lovande producenter och gamla veteraner som RZA och Q-Tip.
”Watch The Throne” är bland årets bästa hiphop plattor på grund av att det verkligen känns som om de har tagit det till ”nästa” nivå. Väldigt futuristisk samtidigt som old school känslan finns där och man klart o tydligt märker av hiphopens rötter. Tyvärr kan förväntningarna ha sina nackdelar ibland. Det har spekulerats så mycket kring dessa artister angående sekter, satanism, storhetsvansinne och perfektionism. Jay-Z har kunnat använda dessa rykten till sin fördel och skapa en hype som gör honom till en Gud inom hiphopen (nästan) och när ett album släpps med en annan världsartist som Kanye och resultatet inte är 100 % perfekt så spräcks den bubblan.
Innan jag går genom dessa utvalda låtar vill jag påminna allihopa om en självklar sak. Den här skivan kändes redan från början som om det inte var något för människor i tonåren. Inget illa mot Converse-generationen eller själva skivan, men det här är inget tonåringar normalt sitter o relaterar till. Jay-Z är inte lika häftig som Lil Wayne, och Kanye’s konstnärliga egenskaper uppskattas inte lika mycket som Drake’s eviga gnäll om hjärtont. Att Lil Wayne’s besvikelse ”Carter 4” sålde mer än ”Watch The Throne” visar tydligt vem som är den mest ”populära”.
Ska vi skrapa lite på låtarna? Let’s Go =)
”No Church In The Wild”
Är även den första låten på skivan och gästas av Frank Ocean som lyckats vinna många öron och hjärtan år 2011. Man märker att beatet är något Jay-Z skulle välja då takten och trummorna är väldigt lika intro-låtarna ”What we talkin about” och ”Pray” på Jay-Z’s 2 senaste skivor, ”Blueprint 3” respektive ”American Gangster”. Den här låten fångade upp min uppmärksamhet och jag tyckte att det var en perfekt låt o börja skivan med. Man hör Frank Ocean sjunga:
”Human being to the mob
What’s a mob to a king?
What’s a king to a god?
What’s a god to a non-believer?
Who don’t believe in…. anything?”
Ett par rader som ni säkert sett era facebook vänner citera på nyhetsflödet. Efter det inleder Jay-Z med;
”Tears on the mausoleum floor..
Blood stains the Colosseum doors..”
Första raden beskriver en kungs död, en kung (eller viktig person) begravdes
i ett fint årofyllt mausoleum, där tårar skänks för denne som betydde något medan andra raden beskriver en krigares/gladiators död, som är ingenting annat än blodstänk på kolleseumets dörrar (För er som inte vet, så pågick det dödliga strider mellan slavar i Roma-rikets kolleseum, för att underhålla människorna). Dessa rader jämför en kungs död, och de som står under honom. Jay-Z fortsätter med:
”Lies on the lips of the priests..
Thanksgiving disguised as a feast..”
Och beskriver lögner som kommer från ”heliga män”, samtidigt som något som ”Thanksgiving” firas som någon slags frossa (feast). För er som inte vet, så är Thanksgiving starkt förknippad med slakten av Amerikas inbördesbefolkning, under samma tid som vita européer utrotade ”indianerna” medan religiösa män (dvs prästerna) hjälpte till att lura och mörda dessa människor.
När Jay-Z har klargjort att den här världen är en djungel trots kostymbärande välartikulerande nissar (TACK SÅ MYCKET) så fortsätter han genom att ta oss med på sin egna resa, som började som en knarklangare från Brooklyn under crack-eran;
”…I’m hiding from police
Cocaine seats, all white like I got the whole thing bleached
Drug dealer chic, I’m wondering if a thug’s prayers reach
Is Pious pious cause God loves pious?
Socrates asked whose bias do y’all seek?”
Samtidigt som han åker i sin bil som han kör mängder av knark i, undrar han om en skurk, en brottslings böner når Gud eller inte, frågar han sig om fromhet/gudfruktighet är en from/gudfruktig egenskap bara för att Gud älskar fromhet. Haha! Det kan vara lite twisted det här, men tricket är att inte ÖVERTÄNKA det alltför mycket! Jay-Z tar upp Eutyfron-dilemmat (som är från antikens Grekland) och följande skulle ungefär innebära; Om det goda kommer från Gudarna så är det Gudarna som bestämmer vad som är gott även om det vore så att skära av någons arm och slå denne med armen . Dvs, godhet är inte objektivt, utan subjektivt. Men om Gudarna älskar godhet för att det är gott, så är moralens källa annat än gudarna. Godhet är något objektivt i universum.
Vems fördomar söker du? I mina ögon.. okej, öron, låter det som om Jay-Z försöker fria människor från dogmer som fängslat dem. Den här låten är väldigt mäktig, och spekulationer om dessa artisters satanism kommer bara att öka. När refrängen med Frank Ocean kickar in efter Jays vers, och man hör alla lejon och alla apor i djungeltemat följer en bridge som THE DREAM sjunger, och jag fick lite gåshud faktiskt;
”I live by you….. desire
I stand by you… walk through the fire
Your love is my scripture
Let me into your encryption”
Och in kommer Kanye West:
”Coke on her black skin, Make a stripe like a zebra, I call that jungle fever”
Do you see it too? Haha =)
”We formed a new religion
No sins as long as there’s permission
And deception is the only felony
So never fuck nobody without telling me”
Ametist Azordegan tyckte att Jay-Z och Kanye ”rappade förbi” varandra vilket jag inte alls tycker. De kompletterar varandra väldigt bra, och den här låten spelas fortfarande än idag! Eftersom jag är trött kommer jag att lägga mig nu och skriva om de 4 andra låtarna vid annat tillfälle! Håll utkik =)
Intressant läsning. Du beskrev jay-z’s vers så bra så förväntade mig att du skulle göra likadant me kanyes.
Personligen tycker jag att dom oxå att dom rappade förbi varandra lite grann. Vad vet jag..